Härliga samtal!
Jag hade flera bra och intressanta samtal med framförallt skolpersonal när jag var på bokmässan i höstas. En av dem jag pratade med var en frustrerad gymnasielärare som också är arbetslagsledare. Han berättade hur svårt det är att få de som ingår i hans arbetslag att se och förstå nyttan med att göra saker tillsammans i arbetslaget. De vill inte gärna komma på arbetslagsträffar och de ser ingenting att samarbeta kring. En utmaning är att de i arbetslaget inte har gemensamma elever och att de undervisar i olika ämnen.
Utveckla kommunikationen!
Jag funderar på och drar paralleller till ett uppdrag jag haft med en grupp som bestod av medarbetare med flera olika självständiga roller, arbetsuppgifter och arbetsområden. Uppdraget handlade om att avdelningschefen ville förbättra de röda siffror i medarbetarundersökningen kring arbetsmiljö och samtidigt skapa samspel, samarbete och öka arbetsglädjen i gruppen. I gruppen arbetade medarbetarna isolerat från varandra och ville inte samarbeta trots att de förstod att det var nödvändigt för att förbättra och utveckla verksamheten och för att må bra och känna arbetsglädje i gruppen. För att utveckla kommunikationen mellan medarbetarna fick de jobba med att lära känna varandra bättre med hjälp av olika former för samtal och det första de fick göra vara att i olika konstellationer diskutera och formulera det gemensamma uppdraget för gruppen.
Vi jobbar därefter vidare med kommunikationen i gruppen genom olika typer av frågeställningar och diskussioner och från att inte ha lyssnat på varandra, och inte sett varandras perspektiv jobbar gruppen sig till att lyssna och försöka förstå de andras perspektiv, har goda samtal och så småningom också tillit och trygghet i samtalen.
Mindre grupper skapas därefter med olika roller som ansvariga, förtroendet växer och samarbetsformer skapas för det fortsatta arbetet. Ju mer de diskuterat tillsammans desto större förståelse får de för varandra och varandras perspektiv vilket fortsatt gett goda resultat med gemensamma lösningar, stort engagemang, vi-känsla och arbetsglädje.
Min reflektion!
När jag reflekterar kring de samtal jag hade på bokmässan om hur kommunikation och samarbete fungerar bland skolans personal funderar jag på; Vilka behov av samspel och samarbete finns det inte egentligen! Hur påverkas arbetsmiljön i skolan, lärarnas situation och känsla av arbetsglädje av förbättrad kommunikation och utökat samarbete?
Forskningen! Skolpsykologen Elinor Schad hittar också under arbetet med en avhandling i psykologi att kommunikationen mellan kollegor visar sig ha stark koppling till hälsa och tillfredsställelse på arbetet. Hon skriver att lärare vill visserligen ha autonomi i sin undervisning, men de är tveklöst angelägna om att kunna samtala med sina arbetskamrater om didaktik, lektionsupplägg, ämnesövergripande teman och annan kollegial samverkan, både spontant och i strukturerad form. Jag läser också om att både internationell och svensk skolforskning visar att ett gemensamt ansvar för alla elever och skolans utveckling ställer krav på lärares samarbete. De individuella erfarenheter som lärare gör i sina klassrum måste enligt forskningen lyftas till en kollektiv nivå där lärarna tillsammans reflekterar över och utvecklar undervisningen. Men då måste det skapas utrymme och finnas kunskap kring olika former för reflekterande samtal. Samtalen i arbetslagen kan handla om vad som fungerar för eleverna, snarare än att man försvarar sitt eget ämne och oberoende om man har gemensamma elever och olika ämnen man undervisar i. Vinsten är också att de reflekterande samtalen i arbetslagen skapar tillitsfulla relationer där det är prestigelöst och lätt att fråga och dela med sig av erfarenheter.
Teamarbete i skolan sker på riktigt i arbetslag där utrymme ges för meningsfulla samtal och samarbete främjas!
Om du vill utveckla ledningsgruppen och /eller arbetslagen i din skola, kontakta mig för mer info och frågor: ulrika@spirafusion.se Läs mer om mig på hemsidan