Det börjar dra ihop sig, min expedition närmar sig sitt slut.
Jag känner att jag måste fundera på hur jag blir klar, säcken ska snart knytas ihop och jag behöver ett antal svar. En av de mest intressanta och viktigaste delarna av expeditionen handlar om ledarskap som är något jag inte känner mig helt bekväm med hur jag ska hantera. Men det är dagens ämne så jag hoppas jag hittar ett sätt med hjälp av några av de frågor och funderingar jag har och ställer till mig själv och dig.
Handlar det om Ett Ledarskap eller bara fler som leder och agerar tillsammans?
Behöver vi utveckla ett annat sätt att leda?
Team, samarbete, samverkan och en lärande organisation , vad påverkar vad?
Jag läser om Ledarskap som ur ett organisatoriskt synsätt är ett speciellt beteende som används i avsikt att påverka andras tänkande, inställning och uppförande.
Ledarskapdefinieras som förmågan att guida, inspirera och påverka andra för att uppnå gemensamma mål och kan beskrivas som en social process där en person engagerar andra i att genomföra en gemensam uppgift.
En annan beskrivning fokuserar på Ledarskapsom dels påverkan på andra, dels en ojämlik relation mellan ledaren och de ledda.
Ledarskap ses ur ett organisatoriskt perspektiv och anses vara viktigt för hur organisationer fungerar och presterar. Men Ledarskap anses också vidmakthålla den hierarkiska ordningen. Är det önskvärt? Är det ens bra för någon?
Ledare läser jag är en person som har förmågan att påverka, guida och inspirera andra för att uppnå gemensamma mål (dvs utövar ledarskap).
Jag har många år jobbat med utveckling och förändring där ledare på olika nivåer eller ledare och medarbetare samlas och samskapar lösningar. Ibland tvärs över organisationen dessutom så då även i samverkan.
Att lyckas handlar då om att prata med varandra – att ha dialogkompetenser och föra in samtalens betydelse, träna på samtal, lyssna och ställa frågor. Fokus blir på lyssnandet och att förstå varandra och det behöver faktiskt ofta tränas.
Att anta ett långsiktigt perspektiv, den enskilda individens förståelse för det enskilda men också det gemensamma uppdraget, behöver diskuteras och förstås av deltagarna. Syftet och målet är också att samtal pågår ute i verksamheterna. Lärandet ökar då vi i samtalet lär oss mycket om oss själva, varandra och det gemensamma uppdraget.
Tron om att organisera människors möten blir verkningslös i det sammanhanget . Mötena blir oftast självorganiserande.
Moderna organisationer behöver självgående individer som vill, vet, kan, får, och bör lösa uppdraget tillsammans på gemensam organisatorisk nivå lika väl som att göra ett bra jobb på individnivå.
Vi behöver också i arbetet utgå från systemsyn då ett av de största hindren till förändring är bristen på självinsikt i organisationen och därför finns behov att utveckla en organisations förmåga att spegla sin verksamhet på riktigt. Se helheten först och sen delarna, beskriva för att förstå sig själv, sina styrkor och utvecklingsområden. Det är att utgå från systemsyn.
På samma sätt utvecklas en arbetsgrupp och dess förmåga, genom att zooma ut och se helheten för att kunna utveckla delarna som team.
Att jobba med frågor, är bland det viktigaste vi kan göra. När vi möts kring frågor med många perspektiv men också som olika förväntningar, behov och möjligheter att visa engagemang och vara delaktiga.
När vi arbetar med samverkan är tillgången till frågorna helt central. De hjälper oss att synliggöra det som skiljer oss åt, det som ligger under ytan, vi kan utforska det det som finns emellan oss.
Kanske behöver vi också utveckla ett annat sätt att leda och arbeta tillsammans? I team, samarbete, samverkan och en lärande organisation
Vad tänker du om ledarskap, ledare och att leda? Hur vill du att det ska vara?
”Det finns inget motsatsförhållande mellan lönsamhet och ett gott moraliskt ansvarstagande ledarskap.” – Julia Ernesta Romanowska